måndag 11 juni 2012

Flytta långt...

Läste Anitha Schulmans blogg i helgen. Hon skrev ett så fantastiskt inlägg ang sömn, sönnrutiner och olika metoder när barnen är små.
Så härligt att läsa och känna igen sig.

A tycker bl.a att alla dessa metoder som finns kanske fungerar för vissa men oftast funkar de bara för en kortare period. Dom har testat typ alla som bara fungerat ca 1 mån i stöten. Hon sover numera med sin dotter mellan sig och sin man och är jätte nöjd med de. Dom får sova, äntligen, och känner ingen stress med att varken få henne att sova i egen säng eller eget rum.

Ungefär så tänker vi.. Vi kämpade oxå mycket med sömnen när W var mindre. Dock tror jag att det oftast rättar till sig där efter ett års åldern, många ja pratat med upplever samma.
Så detta med att det skulle förstöra föräldrars vuxentid att ha barnet i sängen?! Kom igen, man kan väl "vara vuxna" på andra ställen än sängen? ;-)

Många hade tips och råd
( i all välmening såklart)när sömnen lös med sin frånvaro. Prova den metoden, ge henne eget rum, ta bort nattmål, ge extra mat etc.
Som ny mamma vet man ju inte heller men ja skulle lyssnat tidigare på mig själv :-)

Vi sover numera alla tre i samma rum. Vaknar W och har svårt att somna om får hon gärna sova mellan oss. Ibland behöver hon en flaska välling men de är sällan nuförtiden. Men varken vällingen el att vi sover ihop stressar mig.

Vi har provat att hon fick eget rum - funkade nästan sämre.
Att vara stenhårda med inget nattmål är att göra sig själv en otjänst (om vi inte pratar 3-4 fl per natt så kan man ju inte ha de, det blir ju jobbigt att springa upp och ner framförallt).

Somnar ditt barn om efter välling-ja men varför inte ge de då? Tills barnet inte vill ha längre?
Wilmisen har ätit på natten ganska länge, ja men hon behövde väl de tänker jag :-)

Som sagt Anithas kontenta va att vi är så snabba på att flytta ut våra barn, först från mammans och pappans säng och sen till eget rum. Tids nog VILL barnen inte sova hos oss.. Så man ska njuta av tiden man har dom små hos sig <3

Jag älskar att vakna av min lilla dotters glada stämma när hon står och kikar på mig från sin säng som står precis intill min. Vi myser länge tillsammans i våran säng på morgonen och ja kommer sakna den stunden när hon inte längre vill <3
Många pratar om att det är så viktigt att barnen lär sig - lär sig sova i eget rum, äta själv, ta på sig etc.
ALLA barn lär sig, förr eller senare. Så stressa inte, njut av era barn vare sig dom sover i eran säng, eget rum eller nån annan lösning. Det som funkar för er är det bästa :-)

4 kommentarer:

  1. Jättebra skrivet, Cornelia! Håller också med. Nu när Thea strular så mycket känner jag mig beredd att göra allt för att få ordning på det. Men efter mycket funderingar under dagen kom jag fram till att vi måste känna oss fram för att se vad som passar oss bäst och köra på det. Alla barn är olika, samma sak med föräldrarna. Det blir som det blir, bara man får någorlunda med sömn. Som du skriver, tillslut vill de inte sova hos oss så bäst att njuta så länge det varar! Stor kram till er!

    SvaraRadera
  2. Instämmer till fullo! You know why <3

    SvaraRadera
  3. Jo men det är ju faktiskt så.. Man ska göra det som funkar för en själv och strunta i alla andras tyckande och tänkande =)
    Kram på Er

    SvaraRadera
  4. Maria Adolfsson12 juni 2012 kl. 20:19

    Jag håller med, de viktigaste är väl att man får sova inte var man sover :)

    Vår lillskrutt vill sova i sin säng i sitt rum redan, men kommer ibland och får gärna komma över tidigt på morgonen och gosa några timmar :)

    SvaraRadera